I en porrbutik ser och hör man en del. Desperata fullvuxna män som dagligen söker färsk föda inför den stundande smeksessionen, män som i ren fasa skrattar ett skratt som hör hemma i ett madrasserat rum då tyska rullarna uteblivit, fyllskallar som tycker det är märkligt att de inte blir insläppta med ölburkar i handen, parasiter som tjallar på andra för att framstå i bättre dager och hoppas på förmåner och en hel del socialt undernärda mongon som försöker befrynda sig med oss. Jättemysiga killar, men faktumet kvarstår fortfarande. De är här var eviga dag nästan. Stammisar på en porrbutik… Det är inte bara patetiskt, det är för jävla sorgligt.
Sorgligaste av dem alla är en rejält rundlagd man i pensionsåldern. Vi kallar honom ”Nummer ett”. Var förbaskade dag mobiliserar han sin svullna lekamen för att hyra filmer. Tid är inte något problem, bara porr, tycker han. Det måste finnas gott om nyheter då han bara hyr sådant. Med en omättlig penis i byxan sätter han sprätt på uppskattningsvis, minst fem tusen kronor i månaden på pornografiskt material. Ett annat problem som jag upplever, men som naturligtvis han inte skulle medge, är hans frånvaro av socialt liv. Detta försöker han kompensera med att tvinga sig på den allt för snälle Schlappus.
Schlappus brukar lyssna tålmodigt till ”Ettans” klagosång angående sport, porr, politik och annat som faktiskt normala människor brukar diskutera. De är oftast oense. När han äntligen lämnar butiken drar alla en lättnadens suck och konstaterar att Ettan är sluuut.
Roligt att nämna är också att han är en inbiten homofob. En gång fick han med sig en gayrulle hem av misstag, det var roligt. Dagen efter försökte han bevisa sin oskuld och försäkrade oss om att han inte var en ”sån”.
/Pitcher
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar