Inte den sista färden?

Det är dammigt som satan. Hett. Jag svettas som en gris under den här stekheta solen. Mina händer är täckta av blod, människoblod. Det trubbiga men stundom exceptionellt funktionsdugliga svärd som jag har i min högra hand har tjänat mig väl. Det ligger ett antal kroppar i den skitiga sanden nära mina fötter. – Bättre ni än jag, era satans svin! Nyligen var det tyst. Nu fullkomligt skriker den enorma massan från läktarna som besatta. Blod och våld tycks ha den förmågan. Jag blickar upp mot dem. Svett har pärlat sig i ögonbrynet och försöker, utan framgång, att tränga in i mitt öga… - Nej! Nu jävlar i helvetet! Greppet runt klingan i min hand hårdnar och jag slungar det med all min kraft i en fast båge rakt upp mot läktaren och folket. Det roterar och vobblar medans det skär genom luften. – Nämen, det var djävulen var tysta de blev nu då.

Brak! Svärdet slår ner i ett med en våldsam kraft i ett bord med karaffer och muggar fyllda med vin som flyger all världens väg. – Whoopsie-fucking-do! Där vart ni allt skakade, jäkla pack! Nu gäller det att se hård och tuff ut. Jag har vunnit, jag styr här.

       -       ÄR NI INTE UNDERHÅLLDA?! ÄR NI INTE UNDERHÅLLDA? Just det, mumla på ni era           miffon. Det blir inte bättre för det.

 

Ja vad ska man säga. En smula dramatiskt kanske. Ni känner förmodligen igen scenariot från någonstans. Med det hela ville jag bara be er alla om synpunkter. Ni är som ni vet alltid välkomna att kommentera, både på gott och ont. Vad kan man förbättra, vad är dåligt? Önskemål? Skriv dem gärna två gånger, då är man på den säkra sidan. Det har varit en spännande färd för oss och vi vill fortsätta ända fram till galgen. Våra multiga hjärtan är i era händer.

 

 

/Pitcher