Låt mig åka ifred.

WTF, what’s up with all this fartin’ on the fuckin’ tunnebanan?!

Som vanligt så släpar man sig upp på morgonen, fixar lite och går sedan till tunnelbanan för att åka till jobbet. Efter en station kliver en ung dam på och sätter sig brevid mig och efter ytterligare en station får vi sällskap av ett par i övre medelåldern. Mannen bär kostym och kvinnan är lagom uppklädd. Allt är frid och fröjd. Jag tittar ut genom förstret och låter Submersed fylla mina öron med ljuv musik. Efter ett par stationer når en obehaglig doft mina näsborrar. En snabb men väldigt diskret sniff får mig att inse det värsta. Någon sadistiskt lagd smilfink har släppt av en redig jävla fis, ljudlös men ej utan doft. Nu börjar alla i vagnen skruva på sig och lokalisera den skyldige. Jag sneglar på mina kamrater och inser att jag är den som troligast passar in på mallen av en luftmeggande skitstövel. Välklädda männiksor är för fina för att fisa och tjejen bevid mig, ja tjejer släpper sig ju inte det vet alla. Däremot den halvfeta mexikanen bredvid dem ser ovårdad ut i sitt skägg och sin keps.

- Konstapeln, jag vill att ni arresterar den här halvfeta mexikanen!

- Och hur var det är då, herr Mexikan?

- FUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU...

Samtidigt som doften förflyttar sig framåt ivagnen är jag ändå glad att jag åker tidigt på morgonen. Det är ännu värre mitt på dagen när det är riktigt varmt ute. Ni vet när alla står och är lite halvsvettiga på tåget. Alltid är det någon form av doft som ligger i luften och man kan verkligen känna hur fispartiklarna klibbar i ansiktet på en. Fy fan! Är det inte nog med att det luktar död penis på jobbet, måste jag stå ut med skiten på tåget också?

/ Catcher