På morgonen igår hann det knappt gå 3 minuter innan dagens första nabb gjorde entre. Han var full som en oxe och kom ragglande från en kabin. Han frågade förvirrat vart brudarna fanns någonstans. Jag svarade att det inte fanns några brudar i butiken. Då gick han hem.
5 minuter senare kommer samma kille från samma håll och ställer samma fråga. Jag stirrar på honom och då förklarr han på fylle-språk att han har lyckats med konststycket att gå ut ur affären bara för att sedan gå runt hörnet och kliva in igenom en av våra andra ingångar (i tron om att han hade kommit hem). Det var därför han nu stod framför mig igen och ställde samma fråga en gång till.
Senare på dagen kom det in en kund och ville byta en bondagetejp han hade inhandlat förra veckan. Han sa att den inte gick att dra ut och jag misstrodde honom direkt. Vem är så svag att han inte orkar dra av lite tejp liksom? Kunden räckte över tejpen och jag började dra för att överbevisa honom. Efter att ha tagit i för kung och fosterland fick jag bort en liten bit. Då slet jag och rev, bet och skrek, men inte ville tejpfan lossna för det. Den hade smält ihop och jag gav upp efter att ha tappat både tejpen och telefon som jag pratade i i golvet. Det var precis som katten.
På tal om vår kära kisse, när jag sedan satt på lunch kom det en fransk (säkert) mupp och försökte hustla sig in på bion. Han sa att han hade betalat till mig. Jag sa nej. Då pekade han på alla andra i kassan i tur och ordning vart efter de sa nej. Till slut gav han upp och slickade lite på sin iPhone och gav sig av. Han gick som en liten flicka.
/ Catcher
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar