Hack the planet!

Då jag för en herrans massa år sedan höll Angelina som det vackraste på vår jord, såg jag även det mesta hon gjorde i film väg. En av dessa (oftast högst mediokra rullar) var Hackers. Som titeln antyder var det en film om datafipplande ungdomar som hamnade i massa spännande äventyr. Just då, just där, önskade jag inget hellre än att själv vara en sådan där hacker och få använda min hårdvara i hennes mjukvara.

Ungefär samma tankar måste ha planterat sig i huvudet på den kund som för att par veckor sedan ställde sig vid en av våra kunddatorer. Detta skedde tydligen sent på natten och det var relativt tomt på folk i butiken. Med syndiga tankar om Angelinas berömda läppar runt sin mandom skred han till verket. Hoppad in i BIOS och satte ett nytt lösenord. Nu skulle Acid Burn ringa vilken minut som helst och be honom att kolla etsningar.

Det hände inte. Däremot hände det sig så att personalen konfronterade honom om varför han stod vid en dator och betedde sig mystiskt. Historien rullas upp och kunden inser nu att han inte kommer ihåg lösenordet han hade använt. Efter en del bråk så blir han fakturerad två tusen spänn och till personalens förvåning pyntar han. För att rensa sina tankar vandrar kunden sedan omkring i butiken i tre timmar. Plötsligt minns han lösenordet och tar sig ett snack med personerna bakom disken, som otrevligt nog ville att han skulle betala för sitt lilla tilltag tidigare under natten. Han fixar datorn, får tillbaka sina pengar och går hem.

Nä, han köper faktiskt porr för alla pengarna och sedan går han hem. Slutet gott, allting gott!

/ Catcher